Det är typiskt att saker förändras när man verkligen antagit att det är på en nivå. Eller jag ska se ifall jag kan beskriva känslan;

När någonting är naturligt och självklart ouppnåeligt så börjar man leva i den verklighet man är förpassad till. Som att sukta efter Firebird, eller Jonathan Davis eller kakburken uppe i skyn, allt det man vet att man inte får lär man sig leva utan. När man inser att man är inom räckhåll för något av dessa ouppnåeligheter förändras alltihop och man förstår att man kunnat ta tag i det för länge sedan och verkligen fått allt som man förut känt att man behövt. Nu undrar man om det är värt att förändra ett levnadssätt, eller om man helt enkelt ska nöja sig och acceptera hur läget är. Jag vet inte.

Men läget är för "inget riktigt hem", för "extra upptagen" eller för "lite nedbruten". Situationen är ohållbar, som någon sa en gång. Det kanske är ett sant påstående, men ifall det man önskar att man hade är ohållbart, det man vill leva med - leva i - vad är då hållbart? Ingenting.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det bästa med att vara bortom föräldrar och egentligt ansvarstagande måste vara att man kan äta veganska chocolate chip cookies till frukost på söndagar :D...

Just nu:Dåligt omdöme. Verkligen dåligt omdöme. Ångest, som ligger och smyger under ytan - självklart högtidens fel. Fattigdomen utanför fönstret, rasande män i varje hörn. Män män män. Jag är en fruktansvärt omdömeslös person.   I såna här tider erk...

I'm a fucked up trial. Ska testa om jag kan vara vegan i en vecka. Tina Test. Det får börja imorgon, vilket blir lite off eftersom det ändå är måndag idag liksom.   Handlade grejer för 250:- idag som bara var min veganbudget, men det räcker nog i...

"Alltså jag är inte personen som typ 'tja: jag hänger i forumtrådar och uttrycker min unika personliga åsikt, blir nedslagen och påhoppad och våldtagen av jantelagen' medan alla andra samtycker. Det är bara inte jag. Jag är personen som sitte...

Jahapp, internet försvann ännu en gång. Shit, man blir ju deprimerad....